måndag 7 februari 2011

"Det är vad man kallar en prosess"

Jag håller på och röjer i mitt gamla rum för att avgöra vad som ska få följa med till lägenheten och detta leder till upptäckter av tidigare glömda ting. Hittade en anteckningsbok från när jag inte kan varit mer än nio år i alla fall men tydligen var jag bekymrad över hur världen såg ut. I den här början på en novell kan man urskilja mitt begynnande klasshat (med bibehållen stavning):

"Det var sommarlov. Karin och hennes mamma städade. Dom var mycket fattiga och hade bara 349 miljoner på banken. Dottern fick bara 1 miljon i veckan och förelldrarna hade knappt pengar att köpa mat för mamman fick bara 34 tusen att köpa för. Det märktes på långt håll att dom var fattiga för huset dom bodde i var indränkt i guld. Dom var så fattiga att dom bara hade 275 hembiträden. Familjen hade bara vunnit nobelpriset för rikaste familj 20 gånger så du må tro att dom var fattiga och dom hade bara råd att sätta nån i fängelse varranan dag. Kan du tänka dig det va?"

En annan text döpte jag till "Ett barns liv" med den alternativa titeln "Verklighetens krig". Den här är inte lika mycket satir utan mer miserabel.

"Vissa tror inte att det är så svårt att vara barn men det är det. Okej! Man behöver kanske inte behöva betala några skatter eller så men man har sina egna problem. Ta tlx alla krig ute i världen som dom vuxna skapar. Vem är det som får sota för det jo barnen! Dom vuxna får världen att gå under. Sluta! Sluta! Det här är ingen lek tillockmed vi barn vet det. Men så finns det några vuxna som fattar och hjälper oss. Sånna borde det finnas fler. Det finns några föreningar också tlx RadioHjälpen, FN och Röda Kostet det är bra föreningar. Vi barn som lever här i Sverige har det ju väldigt bra så vi ska väl inte heller vara så kräsna men om alla hade det lika bra så skulle ju ingen blitt kräsen. Och jag fattar inte varför dom vuxna inte kan sluta upp med att kriga. Sen så kommer ju krigspel som man spelar på T-Vn eller på dartorn och det lär barnen att göra samma sak när dom är vuxna. Det är vad man kallar en prosess för om ingen stoppar det nu så kommer det att vara krig i alla tider. Och dom vuxna förstör också ständigt miljön samtidigt som dom krigar. Varför gör ni så att människor blir utan hus? Ni förstör för er skälva och för andra och ni förstör för naturen. När barn tittar på mördar-filmer som är tänkta för vuxna så händer det att barnen blir rädda och då tröstar ju föreldrarna och säger att det bara är på låssas och att gubbarna reser sig upp igen sen och då tror barnen att det är okej att gå ut och slå ihjäl nån, han reser ju sig upp igen. Ni är så himla själviska så det är inte klokt."

Jag kan inte annat än instämma. (Fast kanske inte i det där med att tv-spel uppfostrar mördare även om det säkert inte är nyttigt för barn att se ens fiktivt grovt våld. Men det här var ju i slutet av 90-talet när alla hypade faran med tv-spel.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar