Göra om-sugen

Foto: Tine K home, tinekhome.blogspot.com

Kanske är det att våren ligger framför oss, kanske att jag hängt för mycket på Pinterest. Kanske är det att jag har mer pengar nu när jag har en trygg inkomst.

Den senaste tiden har jag i alla fall blivit sugen på att göra om hemma och fixa allt det där jag tänkt fixa ända sedan vi flyttade in för mer än fyra år sedan. Högst på denna lista står badrummet som är det odiskutabelt fulaste rummet i lägenheten.

Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se

Nu bor vi ju i hyresrätt så jag får tänka utifrån vad det. Jag kan inte riva ut den fula, blå plastmattan och inte lägga kakel. Det går säkert att få det som tillval från vår hyresvärd men jag vill inte göra något som höjer hyran för framtida hyresgäster. Men jag har lite idéer för hur det ändå kan bli betydligt bättre. Ny färg på väggarna blir det! "Morgondis" från Jotun är redan inköpt. Ny toasits i trä. Nytt duschdraperi med tyngdband fastsytt längst ner så att draperiet inte drar sig in mot kroppen när man duschar (det är ju så jäkla störande). Och jag har faktiskt en idé för hur jag kanske kan få in lite kakel ändå.

Jag kommer uppdatera med före-/efterbild ifall det blir av och blir bra. Håll tummarna! 

Januarigrått

Januari är inte min bästa månad. Vädret är som allra gråast samtidigt som jag saknar solen allra mest. Jag känner mig slö och seg och trött, oavsett hur mycket jag än sover är jag fortfarande precis lika trött.

Men så igår, ett par timmar mitt på dagen så hade vi solsken, och då kändes allting mycket lättare. Stickningen flöt på, katterna njöt av solskenet på balkongen och jag kände mig lite lite gladare.

Jag befinner mig annars i lite utav en stick-svacka, jag blir missnöjd med allting jag stickar på, och repar upp minst ett projekt i veckan.

Idag är det precis lika jämngrått och bistert som det har varit de senaste veckorna, men jag vet att det kommer lätta snart.

En tisdagsmorgon + loppisfynd

Vi har precis påbörjat en ny kurs som heter Bebyggelse- och trädgårdshistoria, vi har än så länge haft en föreläsning specifik för trädgård, men kursen verkar spännande och jag tror att den kan bli givande. En fråga vi fått fundera på är "Vad är trädgård?" en fråga som kanske känns enkel nog, men när en väl börjar fundera lite så visar den sig inte vara fullt så enkel trots allt. 

Då vi just nu inte har så mycket föreläsningar så passade jag på att ta sovmorgon i tisdags, och åt således frukost med de här två fina ↑ Jag kände mig evigt tacksam till söndagens Jennie som inte bara hennade håret, utan också bakade bröd och kolakakor med tranbär i efter detta recept. Jag gillar verkligen när ett recept är såpass lättveganiserat som detta, det är bara att byta ut smöret mot mjölkfritt margarain, superlätt! Och gott! 

En av fördelarna med att bo i en liten ministad är att deras second hand affärer, eller loppisar som vi av oförklarlig anledning kallar dem,  har superrimliga och billiga priser. Förra veckan köpte jag således två engelska kaffekoppar med fat, arton kattögeknappar (som egentligen är vitgula i färgen) och en liten tesked för en ynka tjuga. 

Världens godaste veganska aioli

Titeln på det här inlägget ljuger inte, alla jag har bjudit på den här aiolin, verkligen alla, till och med min veganskeptiske pappa, älskar den. Allra godast blir den om en gör den på egenodlad ekologisk vitlök, men även med affärsköpt vitlök blir den fantastiskt god. Originalreceptet kommer härifrån men jag har ändrat lite i receptet för att bättre passa med den mat vi brukar ha hemma. 

De ingredienser som behövs är:

2 vitlöksklyftor
1/5 tsk salt
1 tsk senap
1,5 tsk äppelcidervinäger
3 msk aquafaba*

Solrosolja

Mät upp alla ingredienser utom solrosoljan, skala vitlöksklyftorna och lägg alltihop antingen i en kannmixer, eller i en hög burk eller mixerbunke om du föredrar stavmixer (det kan skvätta en del). Mixa ihop allting till en slät vätska.

När allt är ihopmixat är det dags att tillsätta oljan. Häll i oljan i den hopmixade vätskan i en väldigt tunn, tunn stråle, samtidigt som du mixar. Fortsätt tillsätta olja tills aiolin har tjocknat till den konsistens och tjocklek du föredrar. Klart!

Äts med fördel till ugnsbakade potatisklyftor och bönor!

Tips och tricks:

Då min stavmixer börjat bli lite slö så brukar jag numera pressa min vitlök i en vitlökspress innan jag mixar ihop allting, så slipper en få en obehagligt stark vitlöksöverraskning under måltiden.

Skulle aiolin inte tjockna trots stora mängder olja kan du testa att tillsätta mer aquafaba, den fyller samma funktion som ett ägg hade gjort i en ickevegansk aioli.

Vill du ha en gultonad aioli så kan du använda en bra ekologisk rapsolja istället för solrosoljan.

Det kan vara lättare att få aiolin att tjockna om alla ingredienserna har samma temperatur, antingen kyld eller rumstempererad.

Förvara den färdiga aiolin i kylskåp, jag är osäker på hur lång hållbarhet den har, men åtminstone en vecka bör den hålla, vår brukar bli uppäten långt innan dess.

*Aquafaba är namnet på det spad som bl.a. kikärtor och bönor ligger i när en köper en förpackning färdigkokta bönor/ärter. aqua är vatten på latin, ärtsläktets latinska namn är Fabaceae, därav kommer namnet aquafaba, ärtvatten. Den generella regeln är att 3 msk aquafaba ersätter ett ägg. 

Julklappsbokskörd del 1

Vi befinner oss nu på den där jobbiga delen av året då det är ett nästintill konstant skymningsdunkel utanför fönstret. Tack och lov har vi åtminstone haft lite snö som lyserr upp det hela. 

Mina sista dagar innan skolan startade har spenderats ungefär likadant. Jag har varit oerhört seg i både huvudet och kroppen, och har därför tvingat upp mig själv ur sängen vid niotiden. Jag har sedan gjort en kopp guldmjölk enligt receptet från Made by Marys Gröna Frukost av Maria Strömberg Bååth. 

Boken är superfin, med vackert foto och flera recept som jag tänkt laga mig igenom under våren. De veganska recepten har ett tydligt v i ena hörnet, vilket gör det lätt att se om ett recept är växtbaserat eller ej. För vissa recept som t.ex. guldmjölken är det dock väldigt lätt att modifiera och byta ut honungen mot agavesirap. Jag ser fram emot att pröva fler av recepten!

Till min guldmjölk har jag läst ett eller två kapitel ur Trädens hemliga liv av Peter Wohlleben. Boken är extremt intressant och jag längtar efter min nästa skogspromenad, kanske i en bokskog? 

När jag har druckit upp min guldmjölk har det varit frukostdags med Markus. För stunden har jag verkligen snöat in på fröknäcke med hummous och ärtskott på, men det är ju bara för gott. Det känns lite som att jag fuskar eftersom att jag oftast inte tycker om att äta, och mest ser det hela som ett nödvändigt ont.
Efter frukost har jag stickat en stund, och nu är alla mina julklapps-UFOn färdiga. Jag har dessutom lagt upp till ett par nya tumvantar till mig själv då mina trogna selbuvantar börjat tova ihop sig alltför mycket. Mönstret jag stickar heter Nagu Selbu och finns gratis på Ravelry.

Den första dagen på det nya året

Vi firade in det nya året hemma i Mariestad med finbesök av Markus syster, och för precis en vecka sedan, på nyårsdagen, tog vi en promenad ner till sjön. Trots att vi har bott här sedan oktober hade jag inte satt min fot vid sjöstranden, så det kändes som att det var på tiden.

Det var bitande kallt i vinden så fort en stod stilla, och enligt uppgift från min kära svägerska såg jag ut som Snusmumriken, jag tycker kanske inte att likheten är slående, men tar tacksamt emot komplimangen.

Jag hade stickat ett par Nalu Mitts i julklapp till Malin, som min svägerska heter, och som tur var för mig gick hon med på att fotografera dem i iskylan. Jag stickade dem med rauma finullgarn i färgen lys grå på stickor 3,5 mm, och mönstret finns att hämta här på Ravelry. 

Apropå mönster så satte jag mig igår och renskrev mönstret till mina Walnut Wristlets så utifall att någon därute skulle vilja sticka ett par egna så är det bara att ladda ner mönstret gratis från Ravelry här.

Jullov etcetera

Det är den första veckan på det nya året, och jag lajvar jullov. Tar sovmorgon, kokar kokkaffe, bakar fröknäcke från Made by Marys fina kokbok som jag fick i julklapp, helst äter jag fröknäcket med min egen hummous och egenodlade ärtskottt på, mums!

Jag stickar, så klart, och läser i alla fina böcker jag fått i julklapp, jag tänkte att vi skulle gå igenom alla fina böcker så småningom, men först en liten titt på min vinst från 2016 års My Make Along som anordnades av Ioana från Moeke Yarns. Jag stickade ett par halvvantar efter eget mönster (bloggade här) i Moeke Yarns Elena, och till min stora glädje så vann  jag ett pris för dem! Så himla många fina grejer i ett paket, det kändes lite som en extra julafton att öppna och plocka ut allting, och som en extra vinst är mitt foto ett av fyra som kommer publiceras i Trui magazine, ett nederländskt magasin om stickning och handarbete, så himla kul!

Jag hade framförallt önskat mig trädgårdsrelaterade böcker om etymologin bakom växternas vetenskapliga namn, en bok om träd och lite annat, men min kära mamma som känner mig så väl överraskade mig med Sticka Svenska Mönster av Maja Karlsson.

Boken har fantastiskt fint foto och layout, och flera mönster som jag genast vill lägga upp till, som koftan Kristin, tröjan Sigrid och knästrumporna Sara. Höstterminens högskolepoäng har rapporterats in, och jag har äntligen fått lite csn-pengar, vilket jag firade med att beställa garn till ett par knästrumpor. I boken finns utöver mönster till själva modellerna också en stickskola och ett mönsterbibliotek, och min plan är att byta ut mönstret på strumporna mot det som kallas "Dalarna B". Ni kommer få se foton så fort som jag har börjat sticka, men jag tror att det kommer bli fantastiskt fint.
Bland mina andra stickplaner för den närmaste tiden finns också, som vanligt så här års, planer på en gul kofta, och så hade jag tänkt sticka klart Markus Lopi-tröja och min Rheinlust, lite växtfärgning finns också i planeringsstadiet.
Vi är några i klassen som planerar en tur till Kampes Ullspinneri som ligger här i trakterna, och jag har en känsla av att det kommer vara ullgarnshimmelen! Vilka är era stickplaner för våren?

2016 och vidare

Det här året. Jag har haft det så oförskämt bra.

Mitt lilla liv har stått i kontrast till omvärldens kaos genom att erbjuda trygghet, kärlek och frid. Jag har fått flytta hem till staden och mannen jag älskar efter äventyren i Stockholm. Tillbaka igen nära familjen, nära vännerna, nära havet.

Sommaren var otrolig. Minnena från Grekland och Näsets klippor håller mig varm i vinter. Kungsleden gav mersmak, oväntade möten och många skratt. Och sedan blev min uppsats klar och jag fick äntligen ut min examen.

De arbetslösa månaderna under hösten var visserligen tunga ibland, men jag hade mina vänner som stärkte och peppade. Till slut kunde jag landa i ett stabilt och meningsfullt jobb som ger möjlighet att planera livet.

Jag har känt och känner sån jäkla tacksamhet det senaste. Kanske har jag ändrat inställning lite och det kan jag delvis ha yogan att tacka för. Istället för att se livet som en ständig strävan till något bättre, något större - som en väntan på något som kommer hända i framtiden - har jag försökt börja landa i stunderna som är här och nu. Jag hoppas att 2017 fortsätter på samma spår. Jag hoppas att min familj och mina vänner får må bra, att jag får testa ost-fondue, att jag får se norrsken, att jag blir stärkt i kropp och själ och kan möta världen med öppna ögon och armar.

Ofta känns framtiden mörk. Man kan inte sova en natt och läser om krigen, de smältande isarna och plasthaven. Men om det här året har visat på någonting så är det att just nu är tiden för förändring, nu är vi många som är redo för något annat. Visst måste vi tro på den här världen, det här livet? Det är ju det enda vi har.

Foton från Amundön i december.

Det år som har passerat

Såhär när året närmar sig sitt slut så är det ju väldigt trevligt att kanske utvärdera lite grann, Underbaraclara har en så himla bra årssammanfattning att jag prompt snor hennes lista rakt av:

Gjorde du något 2016 som du aldrig gjort förut? Åkte till Afrika, blev kompis med min menskopp (mer om detta kommer i ett senare separat inlägg pga. älskar min menskopp!), drog ut min ena visdomstand, bodde i en annan stad än Göteborg.

Genomdrev du någon stor förändring? Bytte jobb två gånger, flyttade till Mariestad och började plugga till trädgårdsmästare.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? En av mina kursare fick sitt första barn, annars nej tror jag?

Vilket datum från år 2016 kommer du alltid att minnas? Kommer inte på något speciellt datum, är överlag dålig på att minnas specifika datum då olika händelser har skett. Så nej, min kära SO-lärare i åttonde klass, jag minns inte vilket datum det var, eller vad jag gjorde den dagen jag bröt handleden, din teori om att en alltid minns exakt vad som hänt en sådan dag är nu falsifierad.

Dog någon som stod dig nära? Min mosters man.

Vilka länder besökte du? Gambia och Senegal. 

Bästa köpet? Eftersom att jag har levt utan någon formell inkomst sedan studiestarten (får inget studiemedel pga. tidigare oavslutade studier) har jag inte kunnat köpa saker, dock har jag ”indirekt köpt” (läs fått i födelsedagspresent) ett par nya glasögon i rätt styrka och med bättre bågar, så oerhört värt att kunna se min omgivning även när jag inte har haft råd med kontaktlinser.

Gjorde någonting dig riktigt glad? Att kunna säga upp mig från en arbetsplats jag vantrivdes på för att sedan börja på en ny jag älskade. Att jag kom in på trådgårdsmästarutbildningen. Att Markus och katterna (och jag själv då också) har mått bra.

Saknar du något under år 2016 som du vill ha år 2017? Ehum.. Studiemedel? Att gå från en stadig månadslön till cero dinero är mer påfrestande än vad jag kanske velat erkänna för mig själv.

Vad önskar du att du gjort mer? Varit ute i naturen och mer närvarande i nuet. 

Vad önskar du att du gjort mindre? Oroat mig.

Favoritprogram på TV? The Night Of var ohemult bra, Resten av Sverige så himla intressant och viktig, Trädgårdstider har jag precis upptäckt och jag älskar den, så tacksam till den som tipsade mig om den.

Bästa boken du läste i år? Morgon i Jenin av Susan Abulhawa. Läs den! Läs den!

Största musikaliska upptäckten?  Att jag helt har tappat mitt ständiga sökande efter ny spännande musik. Jag har gått från att ständigt sätta ihop nya spellistor och leta efter rätt låtar till att knappt lyssna på musik alls. Det enda tillfället jag har lyssnat har varit när vi trimmade (gräs) på jobbet.

Vad var din största framgång på jobbet 2016? Att jag sa upp mig från ett jag vantrivdes på, avslutade en gammal timanställning och hade mitt första jobb i min blivande bransch.

Största framgång på det privata planet? Att jag vågade bryta upp från invanda hjulspår och söka till min drömutbildning.

Största misstaget? Att jag började jobba på mitt supportjobb vars stress gav mig mängder med migränanfall och en konstant halsbränna som fortfarande kommer tillbaka då och då, flera månader senare.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Första halvan ledsnare, andra halvan gladare.

Vad spenderade du mest pengar på? Om vi bortser från livsnödvändigheter som mat och busskort? Garn (vilket i min värld i och för sig är en livsnödvändighet).

Något du önskade dig och fick? Bättre psykiskt mående.

Något du önskade dig och inte fick? Att kunna springa utan att få benhinneinflammation. Kan seriöst inte ens springa till vagnen utan att ha asont i flera dagar därefter. Om någon vet en lösning så tages den tacksamt emot. 

Vad gjorde du på din födelsedag 2016? Fick frukost på sängen då jag hade tagit ledigt från jobbet, tror att jag spenderade resten av dagen med Markus och katterna.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Om vi hade löst alla klimatproblem, och om amerikanerna inte hade valt en ny president som anser att klimatproblemen inte existerar, som istället utser Exxon Mobiles VD till utrikesminister och planerar att dra in alla ekonomiska anslag till Nasas klimatforskning.

Vad fick dig att må bra? Att sitta hemma, med en katt i knät, en kopp kaffe på bordet, Markus vid min sida och en stickning i händerna.

Vem saknade du? Alla vänner i Göteborg.

De bästa nya människorna du träffade? Min nya klass, och så klart alla mina fina arbetskamrater från kyrkogården <3

Mest stolt över? Att jag faktiskt vågade säga upp mig, söka och börja på nya jobb, och framförallt börja på en ny utbildning i en för mig helt okänd stad.

Högsta önskan just nu? Att Trump inte blir president. Att världen samlar sig och inser att vi behöver jobba med klimatproblemen nu, inte om tio år. Att kolet får stanna i marken. Att Dakota Access Pipeline inte blir av. Att Sverige slutar utvisa människor till död och fördärv. Att västvärlden slutar utnyttja globala syd. Osv. Osv.

Helt privat, för min egen del, så hoppas jag att CSN beviljar mig studiestöd för nästa termin, de får hemskt gärna ge mig lite retroaktivt för höstterminen också /mvh lever av världens snällaste sambo och föräldrar.

Vad tänker du göra annorlunda nästa år? Förhoppningsvis oroa mig mindre, försöka träna mer yoga, försöka springa, meditera mera, äta bättre och nyttigare mat (jag är en hemskt ohälsosam vegan, jepp, vi finns). Vara gladare och lyckligare. 

Litet julklappstips

Eftersom att jag har väldigt svårt för all den konsumtionshets som omger julen så bestämde jag mig förra året för att tillverka de få julklappar jag skulle ge bort. Tyvärr håller jag inte längre på med keramik, och min drejning blev aldrig speciellt lyckad. Någonting som är betydligt enklare är att måla på färdiga muggar (gärna loppisfyndade).

Jag köpte glas- och porslinspennor på Panduro, och följde helt enkelt instruktionerna. Att komma på motiv vart lite svårt i början, men jag gjorde bl.a. en mugg med fiskbensmönster som min svärfar fick.
Det finns en jättefin mugg med tallar på som jag har suktat efter i evigheter, som jag tror att det är Fine Little Day som har designat. Inspirerad av hennes olika designer gjorde alltså jag också en egen mugg med tallmotiv på som jag är rätt nöjd med.

När en målar på porslin så behöver en se till att ytan är rengjord och torr. Målar en fel så kan en enkelt ta bort felstrecket med vatten då färgen är vattenlöslig innan färgen har härdat. När en väl är nöjd med sitt motiv ska muggen först torka i fyra timmar innan den ställs in i ugnen i 90 minuter från det att temperaturen på 160°C har uppnåtts.
Efter att muggen har kallnat är det bara att slå in den och vara nöjd med sin lite mer personliga julgåva.

Mitt absolut bästa julklappstips, om en nu prompt måste spendera pengar på julgåvor, är att ge något som gynnar fler människor som t.ex. en bybarnmorska, mat till en familj eller stötta en organisation som stödjer kvinnor på flykt.

Tredje advent och tankar kring livet

Den här helgen har likt så många andra helger gått så himla fort, och som vanligt så vet jag knappt vad jag har spenderat mina 48 lediga timmar med.
Jag vet att jag har stickat färdigt min svägerskas julklapp igår, och idag har jag bakat mjuk pepparkaka och lussebullar med mandelmassa i. Men i övrigt? Jag har inte gjort de skissövningar vi har haft i skolan den här veckan som jag hade tänkt. Jag har inte suttit och titta på resterande avsnitt av John Bergers 'Ways of seeing' som känns som ett lägligt seriesällskap under den färg och form kurs som vi läser just nu.
Tiden snurrar på så himla fort och ibland känns det som att jag mest sitter av den framför otaliga sci-fi serier och youtube podcasts. Men jag stickar i alla fall, det gör jag nästan alltid.

Jag har återupptäckt Wildas blogg REAKTIONISTA som jag brukar ramla in på då och då. Den här helgen är det framförallt hennes inlägg kring att skapa meningsfulla mål som har skapat avtryck i mig och har fått mig att börja fundera kring vem jag vill vara, och vart jag vill vara och röra mig genom livet.
De senaste veckorna har varit fulla av krisartade klassråd, dels då vår utbildning till viss del saknar lärare och ett tydligt fokus på trädgård, som ju är det vi ska studera, och dels då vi har personer i vår klass som inte mår bra i sin nuvarande livssituation.
Det är tungt, och jag har känt mig lite vilsen. Det är ju trädgård och odling som jag vill jobba med, men oron för att min utbildning inte ska ge mig de verktyg jag behöver för att klara av detta har varit väldigt påfrestande. Jag hoppas och tror att det kommer bli bättre till våren när vi ska driva upp våra egna plantor från frö, och sköta om trädgårdslanden.
Vara närmre jorden igen.

DIY Key Case

Min nyckelknippa har under flera år gett intryck av att tillhöra en vaktmästare. Nycklar har tillkommit och aldrig sorterats bort vilket lett till att det gått att höra mig komma skramlandes flera kilometer bort. Jag fick ta tag i situationen till slut helt enkelt och ville även lösa problemet med att mobilen blir skrapad av nycklarna när de ligger löst i samma fack på väskan.

Lösningen fick bli en rensning och detta fodral, konstruerat av en bit filt och ett par tryckknappar. Jag har inte satt ihop en detaljerad guide eftersom det som synes är en väldigt simpel konstruktion. Man klipper helt enkelt ut en bit filt som är tillräckligt stor för att rymma nycklarna när den är dubbelvikt (min blev lite liten), gör hål för själva nyckelringen och trär igenom den, och syr på knapparna på insidan (ser på bilderna nu att jag sydde på dem helt ojämnt, oh well).

Jag har testat den i en vecka ungefär och tycker att det är en oerhörd förbättring av min nyckelsituation. Kanske finns det en mer ultimat lösning men tills dess är detta inte dumt alls.

En helt vanlig tisdag i november + mjuk pepparkaka

Ungefär såhär såg mitt liv ut för ett par veckor sedan, i början av november när snön föll. Jag stickade på min Rheinlust samtidigt som jag drack kaffe och åt mjuk pepparkaka tillsammans med Markus. Idag, och troligtvis även resten av helgen kommer jag att jobba med en geologitenta som jag är sen med. På måndag börjar vi en ny kurs, och det hade varit så skönt att inte ha en gammal uppgift hängande över en. Men vi är ju trots allt inne i december nu, så förhoppningsvis kan jag få in lite tid till bakning också.

Jag har länge älskat mjuk pepparkaka, och jag har äntligen hittat ett recept som funkar bra, så jag tänkte dela med mig av det. Receptet är baserat på ett recept  från 1960 års utgåva av Bonniers kokbok.

Mjuk Pepparkaka

Ingredienser

6 msk aquafaba (från kikärtor eller stora vita bönor)
2 dl strösocker
75 gram mjölkfritt margarin
1 dl vatten
200 gram (ca 3-4 dl) dinkelmjöl
1,5 tsk bakpulver

Smaktillsats

1 tsk mald ingefära
1 tsk stött kardemumma
2 tsk mald kanel
0,5 tsk stötta nejlikor

Smöra och bröa en avlång brödform, jag brukar använda mannagryn istället för ströbröd. Värm upp ugnen till 175°C.

Vispa aquafaban tills den blir vit, pösig och toppig, ställ åt sidan. Koka upp vattnet och margarinet tillsammans, när margarinet smällt, tillsätt sockret, vispa runt, och tillsätt sedan smaktillsatsen.
Vispa så att det blir väl utblandat. Blanda mjölet med bakpulvret och vispa ner det i smeten. När allt är väl blandat vänds aquafaban ner i smeten försiktigt. Häll ner smeten i formen och grädda i 35 min, eller tills kakan är färdig enligt test med provsticka.

Frihet hittas sakta i fängelsets djup

I höst upptäckte jag John Berger mitt i ett slösurfande. Plötsligt kände jag mig inte slö utan yrvaken och tänkande.

Det började med att jag tittade på Ways of Seeing, en TV-serie som sändes första gången på 70-talet. Ways of Seeing är en kritik mot vårt konsthistoriska arv ur - vad jag skulle kalla - ett feministiskt och marxistiskt perspektiv. Berger öppnar ens ögon för hur traditionella oljemålningar, som idag pryder väggarna på våra museum, objektifierar kvinnor och främst skapades för den manliga blicken. Han visar hur konst handlar om ägande i västerländsk kultur. Samtidigt är serien en hyllning till konsten, som har förmågan att förmedla något unikt - som stillhet och omedelbarhet.


Jag har även läst Bergers roman "King", om människoöden i en kåkstad, och håller just nu på att läsa "Hold Everything Dear". Jag rekommenderar dem varmt.

Men det som har drabbat mig mest av det jag hittills läst/sett/hört av Berger är när han läser sin essä "Fellow Prisoners". En essä för alla oss som inte är nöjda med den värld vi lever i, som ibland känner oss som fångar i ett förtryckande system som skapar lidande, död och hat. En tröst och ett hopp, ett upprop om uppror.



Prisoners have always found ways of communicating with each other, and in today’s global prison, cyber space can be used against the interest of those who first installed it. Like this, prisoners inform themselves about what the world does each day, and they follow suppressed stories from the past, and so, stand shoulder to shoulder with the dead. And in doing so they discover little gifts, examples of courage. A single rose in a kitchen where there is not enough to eat. Indelible pains. The indefatigability of mothers. Laughter. Mutual aid. Silence. Ever widening resistance. Willing sacrifice. More laughter. Yeah, the messages are brief, but they extend in the solitude of their, that is to say of our, nights. 

The final guideline is not tactical but strategic. Listen. The fact that the world's tyrants are exterritorial explains the extent of their overseeing power, but it also indicates a coming weakness. They operate in cyberspace and they lodge in guarded condominiums, but they have no knowledge of the surrounding earth. Furthermore, they dismiss such knowledge as superficial, not profound, because for them only extracted resources count. They can’t listen to the earth. On the ground they are blind, and in the local they are lost. For fellow prisoners, the opposite is true, for cells have walls that touch each other across the world. Effective acts of sustained resistance will be embedded in the local near and far. Outback resistance. Listening to the earth. Liberty is slowly being found, not outside, but in the depths of the prison.

Koftan Siri

Att presentera min Sirikofta nu är kanske lite konstigt då den egentligen har varit färdig sedan början på juli, men vissa projekt blir helt enkelt liggandes ett tag. Nu har den dock äntligen fastnat på bild, och jag har premiäranvänt den till skolan. 

Är supernöjd, bortsett från det faktum att min byst är större nu än vad den var när jag började sticka på den förra hösten, detta leder till att koftans knäppkant glappar lite, störigt ja, men tillräckligt störigt för att inte använda den. 

Mönster: Siri av Linnéa Öhman

Garn: Magasin Duett Supersoft i färgen Clover, hållet dubbelt

Stickor: 3,5 till knäppkanten och 4,0 mm till resten