Min Riddari är äntligen klar! Och jag är så väldans glad, för det känns som att jag äntligen har stickat en tröja som faktiskt kommer bli använd.
Att blocka ett stickat plagg innebär att man blöter ner det/låter det ligga i blöt, för att sedan spänna ut det i fuktig tillstånd, eventuellt med hjälp av nålar. Vissa plagg behöver ju inte spännas ut, jag brukar inte blocka raggsockar t.ex då de redan har den passform jag tänkt mig, men det är ändå en god idé att låta det stickade plagget ligga i blöt en natt, dessutom så släpper det ifrån sig eventuell överskottsfärg då. På bilden ovan syns min Riddari i oblockat tillstånd.
När jag började sticka på allvar (för sju år sedan, seriöst hur kan det ha gått så lång tid?) så förstod jag inte riktigt meningen med blockning. Så när jag stickade min första tröja, koftan "På diagonalen" från boken "Sticka romantiskt, modernt och kvinnligt" av Lene Holme Samsöe, blockade jag den inte. Jag använde fel garn, hade noll koll på min stickfasthet, och koftan blev för liten, den blev en (förvisso omtyckt, men sällan använd) bolero istället. Hade jag blockat den så hade det fina spetsmönstret framträtt mycket tydligare, och den hade blivit mer än bara en bolero.
Före blockning så var min Riddari lite kort i ärmarna, och lite, mini, för kort i kroppen. Men med hjälp av en stor mängd knappnålar lyckades jag spänna ut den till en längre modell, med längre ärmar, och nu är den precis så mjuk, varm och mysig som jag hade tänkt mig.
Och såhär fin blev den efter blockningen: