torsdag 23 mars 2017

Produktion och konsumtion








Riddari nr 2 är äntligen klar och jag tycker väldigt mycket om den. Hoppas att den blir mer använd än den första. Tröjan är en i raden av saker på jag stickat den här vintern och för första gången känns det som att jag kan hantverket nu, samtidigt som det finns så otroligt mycket mer att lära.

På näst sista bilden skymtar även ett av mina senaste och dyraste köp. Linnelakan. Fy fan vad det är skönt och vad jag önskar att jag köpt det tidigare. Det känns så mycket fräschare för man svettas nästan inte alls i dem och fryser inte heller. Dessutom är det äckligt snyggt. Hoppas på att de håller för alltid.

lördag 25 februari 2017

Göra om-sugen

Foto: Tine K home, tinekhome.blogspot.com
Kanske är det att våren ligger framför oss, kanske att jag hängt för mycket på Pinterest. Kanske är det att jag har mer pengar nu när jag har en trygg inkomst.

Den senaste tiden har jag i alla fall blivit sugen på att göra om hemma och fixa allt det där jag tänkt fixa ända sedan vi flyttade in för mer än fyra år sedan. Högst på denna lista står badrummet som är det odiskutabelt fulaste rummet i lägenheten.

Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se













































Nu bor vi ju i hyresrätt så jag får tänka utifrån vad det. Jag kan inte riva ut den fula, blå plastmattan och inte lägga kakel. Det går säkert att få det som tillval från vår hyresvärd men jag vill inte göra något som höjer hyran för framtida hyresgäster. Men jag har lite idéer för hur det ändå kan bli betydligt bättre. Ny färg på väggarna blir det! "Morgondis" från Jotun är redan inköpt. Ny toasits i trä. Nytt duschdraperi med tyngdband fastsytt längst ner så att draperiet inte drar sig in mot kroppen när man duschar (det är ju så jäkla störande). Och jag har faktiskt en idé för hur jag kanske kan få in lite kakel ändå.

Jag kommer uppdatera med före-/efterbild ifall det blir av och blir bra. Håll tummarna! 

tisdag 31 januari 2017

Januarigrått

Januari är inte min bästa månad. Vädret är som allra gråast samtidigt som jag saknar solen allra mest. Jag känner mig slö och seg och trött, oavsett hur mycket jag än sover är jag fortfarande precis lika trött.

Men så igår, ett par timmar mitt på dagen så hade vi solsken, och då kändes allting mycket lättare. Stickningen flöt på, katterna njöt av solskenet på balkongen och jag kände mig lite lite gladare.

Jag befinner mig annars i lite utav en stick-svacka, jag blir missnöjd med allting jag stickar på, och repar upp minst ett projekt i veckan.

Idag är det precis lika jämngrått och bistert som det har varit de senaste veckorna, men jag vet att det kommer lätta snart.

torsdag 19 januari 2017

En tisdagsmorgon + loppisfynd

Vi har precis påbörjat en ny kurs som heter Bebyggelse- och trädgårdshistoria, vi har än så länge haft en föreläsning specifik för trädgård, men kursen verkar spännande och jag tror att den kan bli givande. En fråga vi fått fundera på är "Vad är trädgård?" en fråga som kanske känns enkel nog, men när en väl börjar fundera lite så visar den sig inte vara fullt så enkel trots allt. 
Då vi just nu inte har så mycket föreläsningar så passade jag på att ta sovmorgon i tisdags, och åt således frukost med de här två fina ↑ Jag kände mig evigt tacksam till söndagens Jennie som inte bara hennade håret, utan också bakade bröd och kolakakor med tranbär i efter detta recept. Jag gillar verkligen när ett recept är såpass lättveganiserat som detta, det är bara att byta ut smöret mot mjölkfritt margarain, superlätt! Och gott! 
En av fördelarna med att bo i en liten ministad är att deras second hand affärer, eller loppisar som vi av oförklarlig anledning kallar dem,  har superrimliga och billiga priser. Förra veckan köpte jag således två engelska kaffekoppar med fat, arton kattögeknappar (som egentligen är vitgula i färgen) och en liten tesked för en ynka tjuga. 

onsdag 18 januari 2017

Världens godaste veganska aioli

Titeln på det här inlägget ljuger inte, alla jag har bjudit på den här aiolin, verkligen alla, till och med min veganskeptiske pappa, älskar den. Allra godast blir den om en gör den på egenodlad ekologisk vitlök, men även med affärsköpt vitlök blir den fantastiskt god. Originalreceptet kommer härifrån men jag har ändrat lite i receptet för att bättre passa med den mat vi brukar ha hemma. 
De ingredienser som behövs är:

2 vitlöksklyftor
1/5 tsk salt
1 tsk senap
1,5 tsk äppelcidervinäger
3 msk aquafaba*

Solrosolja

Mät upp alla ingredienser utom solrosoljan, skala vitlöksklyftorna och lägg alltihop antingen i en kannmixer, eller i en hög burk eller mixerbunke om du föredrar stavmixer (det kan skvätta en del). Mixa ihop allting till en slät vätska.

När allt är ihopmixat är det dags att tillsätta oljan. Häll i oljan i den hopmixade vätskan i en väldigt tunn, tunn stråle, samtidigt som du mixar. Fortsätt tillsätta olja tills aiolin har tjocknat till den konsistens och tjocklek du föredrar. Klart!

Äts med fördel till ugnsbakade potatisklyftor och bönor!

Tips och tricks:

Då min stavmixer börjat bli lite slö så brukar jag numera pressa min vitlök i en vitlökspress innan jag mixar ihop allting, så slipper en få en obehagligt stark vitlöksöverraskning under måltiden.

Skulle aiolin inte tjockna trots stora mängder olja kan du testa att tillsätta mer aquafaba, den fyller samma funktion som ett ägg hade gjort i en ickevegansk aioli.

Vill du ha en gultonad aioli så kan du använda en bra ekologisk rapsolja istället för solrosoljan.

Det kan vara lättare att få aiolin att tjockna om alla ingredienserna har samma temperatur, antingen kyld eller rumstempererad.
Förvara den färdiga aiolin i kylskåp, jag är osäker på hur lång hållbarhet den har, men åtminstone en vecka bör den hålla, vår brukar bli uppäten långt innan dess.
*Aquafaba är namnet på det spad som bl.a. kikärtor och bönor ligger i när en köper en förpackning färdigkokta bönor/ärter. aqua är vatten på latin, ärtsläktets latinska namn är Fabaceae, därav kommer namnet aquafaba, ärtvatten. Den generella regeln är att 3 msk aquafaba ersätter ett ägg. 

tisdag 10 januari 2017

Julklappsbokskörd del 1

Vi befinner oss nu på den där jobbiga delen av året då det är ett nästintill konstant skymningsdunkel utanför fönstret. Tack och lov har vi åtminstone haft lite snö som lyserr upp det hela. 
Mina sista dagar innan skolan startade har spenderats ungefär likadant. Jag har varit oerhört seg i både huvudet och kroppen, och har därför tvingat upp mig själv ur sängen vid niotiden. Jag har sedan gjort en kopp guldmjölk enligt receptet från Made by Marys Gröna Frukost av Maria Strömberg Bååth. 
Boken är superfin, med vackert foto och flera recept som jag tänkt laga mig igenom under våren. De veganska recepten har ett tydligt v i ena hörnet, vilket gör det lätt att se om ett recept är växtbaserat eller ej. För vissa recept som t.ex. guldmjölken är det dock väldigt lätt att modifiera och byta ut honungen mot agavesirap. Jag ser fram emot att pröva fler av recepten!
Till min guldmjölk har jag läst ett eller två kapitel ur Trädens hemliga liv av Peter Wohlleben. Boken är extremt intressant och jag längtar efter min nästa skogspromenad, kanske i en bokskog? 
När jag har druckit upp min guldmjölk har det varit frukostdags med Markus. För stunden har jag verkligen snöat in på fröknäcke med hummous och ärtskott på, men det är ju bara för gott. Det känns lite som att jag fuskar eftersom att jag oftast inte tycker om att äta, och mest ser det hela som ett nödvändigt ont.
Efter frukost har jag stickat en stund, och nu är alla mina julklapps-UFOn färdiga. Jag har dessutom lagt upp till ett par nya tumvantar till mig själv då mina trogna selbuvantar börjat tova ihop sig alltför mycket. Mönstret jag stickar heter Nagu Selbu och finns gratis på Ravelry.

söndag 8 januari 2017

Den första dagen på det nya året


Vi firade in det nya året hemma i Mariestad med finbesök av Markus syster, och för precis en vecka sedan, på nyårsdagen, tog vi en promenad ner till sjön. Trots att vi har bott här sedan oktober hade jag inte satt min fot vid sjöstranden, så det kändes som att det var på tiden.


Det var bitande kallt i vinden så fort en stod stilla, och enligt uppgift från min kära svägerska såg jag ut som Snusmumriken, jag tycker kanske inte att likheten är slående, men tar tacksamt emot komplimangen.


Jag hade stickat ett par Nalu Mitts i julklapp till Malin, som min svägerska heter, och som tur var för mig gick hon med på att fotografera dem i iskylan. Jag stickade dem med rauma finullgarn i färgen lys grå på stickor 3,5 mm, och mönstret finns att hämta här på Ravelry. 
Apropå mönster så satte jag mig igår och renskrev mönstret till mina Walnut Wristlets så utifall att någon därute skulle vilja sticka ett par egna så är det bara att ladda ner mönstret gratis från Ravelry här.

fredag 6 januari 2017

Jullov etcetera

Det är den första veckan på det nya året, och jag lajvar jullov. Tar sovmorgon, kokar kokkaffe, bakar fröknäcke från Made by Marys fina kokbok som jag fick i julklapp, helst äter jag fröknäcket med min egen hummous och egenodlade ärtskottt på, mums!

Jag stickar, så klart, och läser i alla fina böcker jag fått i julklapp, jag tänkte att vi skulle gå igenom alla fina böcker så småningom, men först en liten titt på min vinst från 2016 års My Make Along som anordnades av Ioana från Moeke Yarns. Jag stickade ett par halvvantar efter eget mönster (bloggade här) i Moeke Yarns Elena, och till min stora glädje så vann  jag ett pris för dem! Så himla många fina grejer i ett paket, det kändes lite som en extra julafton att öppna och plocka ut allting, och som en extra vinst är mitt foto ett av fyra som kommer publiceras i Trui magazine, ett nederländskt magasin om stickning och handarbete, så himla kul!
Jag hade framförallt önskat mig trädgårdsrelaterade böcker om etymologin bakom växternas vetenskapliga namn, en bok om träd och lite annat, men min kära mamma som känner mig så väl överraskade mig med Sticka Svenska Mönster av Maja Karlsson.


Boken har fantastiskt fint foto och layout, och flera mönster som jag genast vill lägga upp till, som koftan Kristin, tröjan Sigrid och knästrumporna Sara. Höstterminens högskolepoäng har rapporterats in, och jag har äntligen fått lite csn-pengar, vilket jag firade med att beställa garn till ett par knästrumpor. I boken finns utöver mönster till själva modellerna också en stickskola och ett mönsterbibliotek, och min plan är att byta ut mönstret på strumporna mot det som kallas "Dalarna B". Ni kommer få se foton så fort som jag har börjat sticka, men jag tror att det kommer bli fantastiskt fint.
Bland mina andra stickplaner för den närmaste tiden finns också, som vanligt så här års, planer på en gul kofta, och så hade jag tänkt sticka klart Markus Lopi-tröja och min Rheinlust, lite växtfärgning finns också i planeringsstadiet.
Vi är några i klassen som planerar en tur till Kampes Ullspinneri som ligger här i trakterna, och jag har en känsla av att det kommer vara ullgarnshimmelen! Vilka är era stickplaner för våren?



söndag 1 januari 2017

2016 och vidare


Det här året. Jag har haft det så oförskämt bra.

Mitt lilla liv har stått i kontrast till omvärldens kaos genom att erbjuda trygghet, kärlek och frid. Jag har fått flytta hem till staden och mannen jag älskar efter äventyren i Stockholm. Tillbaka igen nära familjen, nära vännerna, nära havet.


Sommaren var otrolig. Minnena från Grekland och Näsets klippor håller mig varm i vinter. Kungsleden gav mersmak, oväntade möten och många skratt. Och sedan blev min uppsats klar och jag fick äntligen ut min examen.

De arbetslösa månaderna under hösten var visserligen tunga ibland, men jag hade mina vänner som stärkte och peppade. Till slut kunde jag landa i ett stabilt och meningsfullt jobb som ger möjlighet att planera livet.


Jag har känt och känner sån jäkla tacksamhet det senaste. Kanske har jag ändrat inställning lite och det kan jag delvis ha yogan att tacka för. Istället för att se livet som en ständig strävan till något bättre, något större - som en väntan på något som kommer hända i framtiden - har jag försökt börja landa i stunderna som är här och nu. Jag hoppas att 2017 fortsätter på samma spår. Jag hoppas att min familj och mina vänner får må bra, att jag får testa ost-fondue, att jag får se norrsken, att jag blir stärkt i kropp och själ och kan möta världen med öppna ögon och armar.

Ofta känns framtiden mörk. Man kan inte sova en natt och läser om krigen, de smältande isarna och plasthaven. Men om det här året har visat på någonting så är det att just nu är tiden för förändring, nu är vi många som är redo för något annat. Visst måste vi tro på den här världen, det här livet? Det är ju det enda vi har.

Foton från Amundön i december.