Växtfärgning

För ett tag sedan köpte jag boken Naturlig färgning: mat och kläder i ett kretslopp av Lina Sofia Lundin. Jag har länge velat pröva på växtfärgning, och med bokens hjälp kände jag mig stärkt nog att försöka. 

Boken i sig är både informativ och vacker i sin utformning, lättförståelig även för mig som aldrig har växtfärgat innan. Egentligen borde jag kanske säga kompostfärgat, då jag har använt mig av sådant som normalt sett hamnar i komposten, men jag har planer på att färga med växter snart. 

Så snart jag har prövat på det hela lite mer tänkte jag gå igenom lite mer om hur man gör, men jag vill ha lite mer kött på benen först. 

Min första härva färgade jag med ett bad av avokadokärnor, avokadoskal och rödlöksskal. Jag var väldigt osäker på hur färgen skulle bli, beige, brun, rosa, orange? Slutresultatet blev en mormorsrosa färg, kanske inte en färg jag normalt sett använder, så ska bli spännande att sticka med den.

Till min andra färgning använde jag mig av vanlig gurkmeja i pulverform, färgen blev en jättefin gul nyans, och jag funderar nu på att färga en lite sliten tröja på samma sätt.

Den gula härvan är färgad på en ljusgrå, ofärgad botten, och den andra härvan på en vit, ofärgad botten. Jag har efter tips ifrån den fantastiska stickerskan, färgerskan och konstnären Elin hängt upp ett ljusfasthetsprov i köket, och det ska bli spännande att se hur hållbara mina färger är.

Bonus kattbild på slappande Evo!

Otto; King of happy socks!

De här sockarna har tagit god tid på sig att bli klara. Enligt Ravelry började jag med dem den 26 september, förra året. Det intressanta med att det har hunnit gå ett helt år mellan socka ett och socka två är att min stickfasthet under den här tiden har blivit mycket lösare, och jag har så svårt att förstå vad det beror på. Detta har också resulterat i att mängden mönsterrapporter skiljer sig åt avsevärt mellan sockarna, men jag är grymt nöjd ändå.

Mönster: Otto från Vantar för alla årstider
Garn: Kampes tvåtrådiga och Rauma finullgarn
Stickor: 2,5 till resåren, och 3,0 till resten
Häl: Afterthought heel
Tå: Standardtå, med masksöm på slutet

När jag ställde in pallen i vardagsrummet för att min sambo skulle fotografera sockarna hoppade Chavez upp på den. En utmärkt kattinfångare med andra ord! Mina föräldrar var precis här på fika, och hade då med sig presenter till katterna, däribland ett katträd, med klöspelare och mängder av utkiksplatser. De var lite svårflörtade till en början, men verkar ändå ta till sig deras nya möbel lite långsamt.

Nacka naturreservat

 Lugn och motion i skogen satt fint idag.

Att vara sin egen största kritiker

I veckan gjorde jag något som jag gått och våndats för sedan juni. Jag talade på en konferens om en uppsats jag har skrivit, inför ett gäng med forskare och praktiker som kan så oändligt mycket mer än mig. Stressen var enorm, ångesten var olidlig. Det var något av det värsta jag har gjort på länge.

Men tänk - jag överlevde. Trots att jag inte var nöjd med uppsatsen, trots att jag kom av mig mitt i föredraget, trots att strukturen på min presentation inte var optimal. Jag klarade något oöverstigligt och ändå är det inte förrän nu jag kan känna mig lite nöjd över det. I flera dagar har jag gått och haft ångest över vad de som var där tyckte om mig! Vissa sa till mig efteråt att det var bra och jag fick till och med ett erbjudande om att föreläsa mot betalning på en kommunal förvaltning. Ändå är det så svårt att få min hjärna att förstå att jag behöver inte skämmas, jag behöver inte vara perfekt, jag behöver inte bry mig så jävla mycket om vad alla andra tycker. Jag tror att det beror på att jag tänker att om jag identifierar alla mina fel själv, och utvecklar en god självinsikt, så kommer jag vara beredd om andra kritiserar mig. Att vara sin egen största kritiker är nog en förvarsmekanism som borde läggas på hyllan, i alla fall om man ska orka ta sig för något av värde här i livet.

Det är faktiskt helt fantastiskt hur mycket av min tankekraft som spenderas på att oroa mig för saker och ibland är det faktiskt bäst att bara må bra, om man nu kan välja. 

September genom instagram

September var den månad då jag gick tillbaka till min vanliga arbetsplats, vi fick vår soffa, jag skördade rödbetor och promenerade i Växjö.