Den där kanslan som infinner sig när man klockan tjugo över nio på kvällen blir väckt av att telefonen ringer och man inser att ett: den där korta vilan jag skulle ta efter jobbet har varat i tre timmar, två: jag har ingen lunchlåda till jobbet imorgon, tre: jag är vrålhungrig, fyra: jag har ingen mat hemma.Dessutom har jag en hemtenta att skriva och jag har ungefär tre lediga dagar den här månaden på mig att skriva den, det går inte ihop och jag förstår inte hur jag har tänkt mig att det ska gå ihop.
Och varje morgon när jag läser i tidningen om norge så börjar jag gråta.